As promised.

Tortilla ja. Hade inte förstått att det är så enkelt att göra och otroligt gott.
Såhär gör vi (många dagar i veckan):

- Stek en halv lök i en djup stekpanna.

- Lägg i och stek fyra ganska stora kokta potatisar i så stora bitar som du vill ha.

- Under tiden du steker (ja, nu är det höga krav) så vispa ihop fem ägg och lagom mycket mjölk. Salta och ha på örtsalt (om du inte har en Mio eller annan valfri bäbis, då kan du ta saltet sen).

- Häll i äggsmeten i stekpannan med potatisen och löken. Lägg på ett lock (eller tallrik kör vi med, ganska varm blir den dock). Stek på halvvarm värme. Inte för kallt dock. Eller för varmt. Japp.

- Vänd tortillan (med hjälp av en tallrik).

- Låt den få lite färg på andra sidan också.

- Ta den, ät den. Med sallad kanske? Och chips. Alltid chips.

Frågor på det?

(Våra vänner veganerna ber vi steka potatis i lök och hälla i lite paprika i det. Men glöm inte chipsen ni heller.)


 

Come on and seize it.

Vi ville bara säga godmorgon och påminna om att idag är en alldeles utmärkt dag att göra saker som du mår bra av.

Vi åker och handlar, lagar tortilla till lunch, leker lite och ser eventuellt ett eller två vänneravsnitt ikväll. Och packar för ännu en Madridresa. Vad gör ni?


Sömnigt.

Ända sen Mio föddes har det mesta i vårt liv cirkulerat kring en sak:

Sömn.

Jag vet inte hur många gånger vi fått tips om hur vi ska få Mio att sova mer än tre timmar i sträck. De flesta av tipsen gick på ett eller annat sätt ut på att vi, för att han skulle lära sig sova själv, måste sluta ta upp honom när han skrek. Det kändes väldigt otänkbart. Provocerande otänkbart.

Men det här kan jag relatera till:

Om du vill att ditt barn ska lära sig att sova tryggt i sin säng så fundera över hur du själv skulle vilja ha det. Behandla ditt barn som du själv skulle vilja bli behandlad. Skapa en kvällsrutin som du själv skulle tycka var mysig. Lägg barnet i en mysig säng. Se till att barnet är mätt. 

Men framförallt. Inbilla dig inte att ni tjänar på att låta honom skrika sig till sömns. Eller fundera på: Tycker du själv om att somna så. Skrikandes i panik över att inte kunna slappna av efter en hektisk dag? Och gillar du att skrika dig till sömns av rädsla efter att ha vaknat av en mardröm?

Nähe, inte det? Nej, trodde väl inte det heller.

När barnet skriker på kvällen och natten så signalerar han otrygghet och vill ha hjälp av mamma och pappa att somna eller somna om. Så enkelt är det. Det funkar så. Detta kan pågå större delen av barnets första år, eller bara några månader om du har "tur". 

Om du, när barnet skriker, inte tar upp honom, så lär han sig efter några skrikfyllda nätter att det inte är någon mening att berätta för sina föräldrar att han inte kan sova. De kommer ju ändå inte. Barnet lär sig sova och somna själv. Problemet löst. Eller?

Nej, tyvärr är inte problemet egentligen löst där. Visst, ditt barn kanske vaknar och skriker färre gånger. Men vill du att ditt barn ska ha fått lära sig att han är värd din uppmärksamhet när han behöver den så krävs det att du också visar honom det med dina handlingar.

Sant tycker jag. Provocerande sant.


Ännu en dag i Madrid.






Earn your food.

Lösenord: Miolin

Untitled from Marie Barrling on Vimeo.


The great escape.


K.L.A.D.D

Visst ser det ut som om bilden är arrangerad? Som om vi har sagt till Mio:

- Kan du kladda extra mycket trots att du inte brukar det? Sen ta tag i skålen och låtsas som om du brukar äta från den istället för från skeden. Och kan du låtsas som om du blivit lite arg för att vi inte tillräckligt snabbt gav dig skålen.

- Javisst mamma och pappa. Allt för er och bloggen. Men sen vill jag att ni torkar av mig och låter mig äta med skeden som ni matar mig med.

- Tack Mio. Ja Mio.




Aoooch Mio, that really hurts Miooo.*





*Om du inte förstår, sök på "Charlie bit me" på Youtube...

Mio, vår Mio.

Mio, vår Mio behöver inget guldäpple för att vara magisk. Det räcker med ett rött.


Happy friday.


Som sagt.


Idag blev en dag på stranden.


El riddle.

Hur kan man av detta kort utläsa att Mio är min son?

Första rätta svaret vinner en tröja med texten: "Soy jefecito".


Lev sant och bli trodd.

Jag läste något klokt:

I dagens västerländska samhälle är det mycket vanligt att du försöker uppmuntra ditt barn till en livsstil som du inte själv orkat välja. Innerst inne vet du att du "borde" ta hand om dig bättre. Äta mindre kött, socker och fett. Dricka mindre alkohol. Röra på dig mer. Meditera mer. Tänka bättre tankar om dig själv.

Men du orkar inte. Det är ju så mycket annat som ska hinnas med innan du har tid att fokusera på din egen hälsa. Karriären ska fixas," vännerna" ska träffas, drinkarna ska drickas och kläderna ska köpas.

Däremot vill du att ditt barn ska kunna leva och sköta om sig så som du aldrig gjort. Du uppmuntrar ditt barn att äta mycket frukt, inte svära, röra på sig mycket och kanske framförallt: Du uppmuntar ditt barn till att leva sitt eget liv, vilka val det än innebär och vad samhället än har att säga.

Frågan är då om det överhuvudtaget är möjligt? Frågan är om ditt barn någonsin kommer att välja sitt eget liv om inte du först visat att det är möjligt. Hur ska ditt barn lära sig stå emot allt yttre tryck när du aldrig klarat av det eller ens gett det en chans?

Så fråga dig själv. Vad uppmuntrar jag mitt barn till som jag själv inte gör? Och hur stor chans har jag att lyckas? 

Vore det inte enklare att vara sann mot dig själv och först skaffa dig det liv du vill ha? Lev på det sätt som du innerst inne vet är rätt för dig. Så kan du på så sätt visa ditt barn ett alternativ. Alternativet att välja det liv som just ditt barn vill ha. Det liv som står skrivet i stjärnorna att det ska få.

Hör du det Mio? Nu kör vi! All in!




Glädjens lunch.

Untitled from Marie Barrling on Vimeo.


Till Ture.

eJ TurEE, vile bara seJa at min favofjugt ågså äR pärsjiga!!!!


Vikhjälp.

Lösen: Miolin

Untitled from Marie Barrling on Vimeo.


God Morgon

Härligt med onsdag. Skaffa dig en bra dag.


True colours.

             

Morgonlek.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
Välkomna.

Vi heter Marie, Petter och Mio.

Vi är en vanlig familj som bestämde oss
för att bryta invanda mönster och skapa
vår egen lycka.
För ett år sedan sålde vi lägenheten i Stockholm, packade två resväskor och flyttade till Spanien. Nu bor vi i Sverige igen men forsätter att skapa vår egen lycka här.

Vi tror på att ta
ansvar för sig själv
och att barn föds som de ska vara och vi föräldrar får delta i
deras utveckling.

Och så tror vi på kärlek.

Kontakt: info@miomedia.se


Visst vill du skriva in din e-mail och få ett mail när vi skrivit nytt:

RSS 2.0