Han sitter mitt emot mig.
Sömniga ögon.
En lite barnmun som gäspar.
En liten handflata och fina barnfingrar blottas när han med handryggen gnuggar ena ögat. Jag dricker kaffe, han har oboy i en chokladig kopp. Mamma jobbar.

- Är du trött idag?

- Hm...Ja..
- Varför då?
- Vet inte...Bara sömnig liksom...
- Sover du inte på nätterna?
- Jo... jo, det tror jag...
- Fast vet du...
- Nej.
- Jag har pratat med mamma idag, och hon var också väldigt trött...Och hon sa att du velat leka nästan hela natten...
- Jaså...Det minns jag inte riktigt.
- Minns du inte riktigt?
- Nej, minns inte riktigt. Du vet, dagarna o nätterna här inne bara flyter samman. Jag har precis lärt mig upp och ner, men dag och natt har jag typ ingen koll på alls än..
- Nehej okej, men kanske k..
- Det är inte alltid jättekul här inne jämt vet du... Det är skönt och så men helt ensamt, och så hör man Er två nästan hela tiden som gör en massa roliga saker som jag inte får vara med på...Och när JAG sover då är det minsann ingen som bryr sig om att ta det lugnt...
- Okej... Det är okej...Jag förstår Älskling. Vi ska bli mer försiktiga. Och du också då?
- Okej, det är taget.

 

Så glider han ner från stolen. Hans kropp får en luftfärd tills fötterna med en lätt duns träffar golvet.

- Var ska du?
- Tänkte vila lite..
- Okej, får jag en kram först?

Så tar han några smygande steg över golvet. Han kommer mot mig och jag får lägga mitt ansiktet invid hans varma ansikte. Hans händer och armar väger lätt mot mina axlar och jag drar ett djupt andetag i hans nacke och får en doft av den totala kärleken.
- Vi ses sen då, säger jag.
- Yepp...Vi ses sen, säger han och går mot sängen med en filt draganden i golvet.