Avslöjad.
5 oktober. 03:35. Desken på Nyhetsmorgon.
Marie: Du.
***** (den berörda vill inte avslöja sitt namn i den otroligt välbesökta bloggen): Ja.
Marie: Visst är du den Anon Ym som kommenterade att vi skrev för långt?
(tystnad)
Marie: Kom igen. Jag vet att det är du!
*****: Ookokok, jag erkänner! Men jag menade inget illa. Jag tycker jättemycket om er blogg. Men när ni skriver så långt så hinner jag inte läsa. Jag har så många att läsa och jag måste jobba lite ibland också.
Marie: Hrrmmm...
*****: Snälla förlåååt. Åhhh, jag skäms.
Marie: Vi kan stryka ett streck över det här om du tar med några nybakta bullar imorgon.
***** (nu sittandes under bordet): Jaaa, jag gör vad som helst.
Marie: Ta med någon till Petter också va? Han är jätteledsen.
*****: Javisst.
Marie: Bra, kul att jag är tillbaks visst?
*****: Mmmmm..
Elaking. Men HUR tycker mna nåt när människor är så himla kreativa och gör en så fin, underbar och söt blog. Liiiite långa inlägg men i botten underbar?
Gud vad Skams En stavar slarvigt!
Menar du att du orkade läsa hela inlägget? :)
Haha, nää skämt åtsido. Var stolt över att du är den enda som vågat säga någonting. Och det var bara en bra sak. Tycker vi skriver lite kortare nu, och det är bara din förtjänst! Helt rätt alltså, mer ärlighet. Gärna under sitt eget namn..
Att Anon kommenterar avv Skams stavar dåligt är fantastisk humor. Eller så har du och jag bara lika dålig.
Ni har en fantastisk blogg du och Petter. Kort och kärnfull. Tack för din hemlsi i dag. Jag spricker men här vilar den säkert.
En till jäkla dåre som inte kan stava...
