Att vara lyckligt arg.

Mälan skrev en kommentar häromdagen som innehöll en fin historia:

En kväll berättade en gammal Cherokeeindian för sitt barnbarn om en kamp som pågår inom oss människor. Han sa:

- Min son, kampen är mellan två vargar som vi alla har inom oss. En är Ond. Den kännetecknas av vrede, avundsjuka, svartsjuka, sorg, mfl.. Den andra är God. Den har glädje, frid, kärlek, hopp, ödmjukhet, mfl...

Barnbarnet funderade en stund och frågade sedan sin farfar:

- Vilken varg vinner?

Den gamla Cherokeeindianen svarade:

- Den du matar.

Väldig fin berättelse tycker jag. Och väldigt sann. För jag tror att en människa har alla möjliga egenskaper inom sig. Vissa som gör dig stark, andra som gör dig svagare.

Men det är hur vi behandlar egenskaperna som spelar roll. Oftast stänger vi in de egenskaper som betraktas som dåliga i små små rum inne i vår kropp och gör allt vi kan för att de inte ska synas. Men själva vet vi att de finns där. Och mår dåligt över det.

Istället tror jag att man ska försöka plocka fram även de egenskaperna och acceptera att de finns där. Utan att döma dem.

Såhär.

Jag blir ganska ofta arg. Jag har alltid tyckt att det är väldigt jobbigt att jag blir så arg och istället försökt förtränga att jag har den känslan. Dessutom har jag alltid oroat mig för vad andra skulle tycka om jag blev arg inför dem. Totalt finns det (räknar på fingrarna) fyra personer som har sett mig riktigt arg. Och då har de personerna fått ta ALL den ilskan.

Nu har jag insett att den arga sidan av mig inte bara är negativ. Om jag accepterar den arga sidan märker jag att den också gör att jag oftare säger vad jag tycker och bryr mig mindre om vad någon annan tycker. Och det tycker jag är positivt. 

Detsamma gäller den personen i mig som blir väldigt påverkad av vad andra tycker om mig. Den känslan kan jag bli väldigt arg(!) på. Men häromdagen påminde mig Petter om att den sidan också gör att jag är bra på att ta in vad andra människor tänker. Och det vill jag ju inte gömma undan.

Så den som går omkring och tror att vi skrattar oss igen dagarna härnere får gärna tänka om lite. Här finns alla känslor. Både de "onda" och de "goda". Och DET gör oss lyckliga.

 


Kommentarer
Postat av: lina

hej marie, kul att du bloggar så flitigt, ville bara skriva en rad för att säga att det är väldigt roligt och inspirerande att följa din blogg, du skriver så bra o allt du skriver är mycket tänkvärt! skönt med lite olika perspektiv på livssyn, barnuppfostran, inställning o livet i allmänhet. dina inlägg har faktiskt bidragit till en del roliga debatter o diskussioner här hemma som följd :) det är väldigt inspirerande och intressant att få ta del av dina tankar. så TACK!

måste också flika in att mio verkar alldeles underbar! och att du och petter verkar som gjorda för varann. gla för er skull att ni verkar hittat sann lycka o att ni utforskar livet tillsammans! keep it up :)

kram lina

2010-11-23 @ 22:20:23
URL: http://linasblogg.blogg.se/
Postat av: Emelie

Hej Marie!

Tack för att jag får följa din familj och dina tankar. Det är ofta väldigt tänkvärt. Ibland tänker vi lika och ibland olika. Intressant är det i vilket fall.

Ville bara berätta om att jag blev arg på en kollega idag. Han var dum och jag vågade bli arg, säga ifrån. Jag som brukar få dåligt samvete efter såna situationer valde framgångsrikt att inte få det. Tänkte att det fanns något positivt med att tappa humöret. Sedan kom han och bad om ursäkt. Kändes som dubbel seger. Så tack igen för att du väckte dessa tankar till liv. De "dåliga" egenskaperna kan helt klart leda till något bra.

2010-11-25 @ 01:06:53
Postat av: Marie

Lina: Tack, vad fin du är som skriver så. Och härligt att det gör att ni diskuterar. Jag tror att det är det jag mest vill. Inte att alla ska hålla med och tycka som jag, utan att man kan fundera på vad man själv tycker! Kanon!



Emelie: Och detsamma till dig Emelie. Roligt att du tycker om att läsa, både det du håller med om och kanske egentligen ännu mer det du inte håller med om, för då funderar man ju ännu mer på vad man tycker själv. Tycker jag iallafall.



Och också härligt på något sätt att du blev arg. Och jag håller verkligen med om att det svåraste är hur det känns för en själv efteråt. Där har jag mycket att lära. Ska inspireras av dig!

2010-11-25 @ 09:50:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Välkomna.

Vi heter Marie, Petter och Mio.

Vi är en vanlig familj som bestämde oss
för att bryta invanda mönster och skapa
vår egen lycka.
För ett år sedan sålde vi lägenheten i Stockholm, packade två resväskor och flyttade till Spanien. Nu bor vi i Sverige igen men forsätter att skapa vår egen lycka här.

Vi tror på att ta
ansvar för sig själv
och att barn föds som de ska vara och vi föräldrar får delta i
deras utveckling.

Och så tror vi på kärlek.

Kontakt: [email protected]


Visst vill du skriva in din e-mail och få ett mail när vi skrivit nytt:

RSS 2.0