Mål och delmål
Mål: Att ha en suveränt skön dag full av kärlek och lugn. Med inslag av motion och hjärnstimulerande aktivitet.
Delmålen:
Läsa många sidor i nyss påbörjade och så här långt briljanta 'Den utstötte'.
Lära sig 'Walking in Memphis' på piano.
Laga en god och fräsch middag.
Sjunga minst en sång för Krypet.
Krama Marie.
Minst 45 minuters Yoga.
Läsa klart lärorika 'Ditt inre centrum'.
Sitt stilla och lyssna på filmmusiken till 'The Fountain' och andas djupt o långsamt.
Gå på Spinning.
Se minst två Vänner-avsnitt.
Fixar jag 7 av 10 är jag nöjd.
Delmålen:
Läsa många sidor i nyss påbörjade och så här långt briljanta 'Den utstötte'.
Lära sig 'Walking in Memphis' på piano.
Laga en god och fräsch middag.
Sjunga minst en sång för Krypet.
Krama Marie.
Minst 45 minuters Yoga.
Läsa klart lärorika 'Ditt inre centrum'.
Sitt stilla och lyssna på filmmusiken till 'The Fountain' och andas djupt o långsamt.
Gå på Spinning.
Se minst två Vänner-avsnitt.
Fixar jag 7 av 10 är jag nöjd.
The whole truth about the gröt...
The truth, the whole truth and nothing but the truth... om Gröten alltså.
Vi får massor av mail... massor, typ knappt hundratusen om dan som frågar om vad det är vi våran berömda gröt som vi äter varje morogn.
Och till att börja med var det inga problem, alla som frågade fick svar. Men det var en söndagsmorgon som Marie fick något girigt i blicken o sa "Vänta här nu...Skulle vi inte kunna göra lite stålar på det här?".
Och det har hon ju rätt i. Så igår träffade vi en överenskommelse som ger oss fri gröt från våra sponsorer i 34 livstider om vi på bloggen berättar vad vi har i den.
Så här går det till. Här är ingredienserna i grunden:
För en person:
1dl Havrgryn som är grunden så klart.
Sen fyller vi på men en halvdeciliter fyrkornsgröt, en härlig blandning av flingor av havre, korn, dinkel, solrosfrön, linfrö o aprikos. Introducerad i gröten av Snyss och finns att köpa i lite hälsokostaffärer.
Därefter en handflatsnypa fiber.
Några knivsuddar krossade linfrön.
Och desutom någon tesked osötade äppelbitar.
Så, nu på med vatten, typ drygt två dl.
Sen när gröten varit på spisen ett tag så är det dags för toppingen. Du behöver:
Alltså, En halv skivad banan, härliga russin, fina walnötskärnor som man kan bryta sönder lite innan man lägger ner dom. Fyll gärna på med andra nötter också, typ hassel-, para- eller pecannötter (se bild).
Nu så... På med mjölk.
Bättre start på dagen finns inte!
Häpp!
Vi får massor av mail... massor, typ knappt hundratusen om dan som frågar om vad det är vi våran berömda gröt som vi äter varje morogn.
Och till att börja med var det inga problem, alla som frågade fick svar. Men det var en söndagsmorgon som Marie fick något girigt i blicken o sa "Vänta här nu...Skulle vi inte kunna göra lite stålar på det här?".
Och det har hon ju rätt i. Så igår träffade vi en överenskommelse som ger oss fri gröt från våra sponsorer i 34 livstider om vi på bloggen berättar vad vi har i den.
Så här går det till. Här är ingredienserna i grunden:
För en person:
1dl Havrgryn som är grunden så klart.
Sen fyller vi på men en halvdeciliter fyrkornsgröt, en härlig blandning av flingor av havre, korn, dinkel, solrosfrön, linfrö o aprikos. Introducerad i gröten av Snyss och finns att köpa i lite hälsokostaffärer.
Därefter en handflatsnypa fiber.
Några knivsuddar krossade linfrön.
Och desutom någon tesked osötade äppelbitar.
Så, nu på med vatten, typ drygt två dl.
Sen när gröten varit på spisen ett tag så är det dags för toppingen. Du behöver:
Alltså, En halv skivad banan, härliga russin, fina walnötskärnor som man kan bryta sönder lite innan man lägger ner dom. Fyll gärna på med andra nötter också, typ hassel-, para- eller pecannötter (se bild).
Nu så... På med mjölk.
Bättre start på dagen finns inte!
Häpp!
Forza Italia!
Idag är det den 27e. Två månader kvar till Krypet kommer.
Och då levererar Systern den här sköna sovpåsen gjord på en av mina gamla favvotröjor. Hur cool som helst!
Nu kommer vi att vara två, minst, som håller på Italien i sommar.
Och då levererar Systern den här sköna sovpåsen gjord på en av mina gamla favvotröjor. Hur cool som helst!
Nu kommer vi att vara två, minst, som håller på Italien i sommar.
Intervju med en diskmaskin
Hallå där, du ställer inte upp speciellt ofta på intervjuer, var för är det så?
- Nej, jag gillar att arbeta i det tysta. Vi går till jobbet varje dag och kör stenhårt, det är inget som jag känner att jag behöver tid i tidningar o tv för. Det handlar väl om hur man är som diskmaskin antar jag. Vissa vill stå i centrum liksom, dom jobbar för att vinna kändisskap och det är deras största anledning till att vara diskmaskin.
Och vilken är din största anledning?
- Jag har alltid, och kommer förhoppningsvis alltid att gå efter devisen ’få smutsdisken ren, no matter what’. Det är egentligen inte svårare än så.
Du säger ’kommer förhoppningsvis alltid’, överväger du att lägga av?
-Inte än på ett tag, så länge jag har rätt inställning, får rätt dosering diskmedel och gör mitt jobb bra så finns det ingen anledning att lägga av. Men jag vill inte vara kvar om jag gör ett dåligt jobb.
Hur skulle du beskriva ditt förhållande till Petter och Marie?
- Petter är ju en väldigt bra när det gäller diskning. Det är alltid ordentligt fördiskat när han ger oss materialet. Han visar oss verkligen respekt. Ärligt talat så skulle han inte vara någon dålig diskmaskin själv.
Och Marie?
-Ja, Marie. Vi tycker om henne också så klart och hon skulle aldrig göra något för att skada oss men… nog måste jag säga att hon ibland slarvar och låter oss göra skitjobbet.
Kan du utveckla det?
- Asså…. Ibland förväxlar hon diskmaskinen med en trollerilåda. En diskmaskin är ingen magicbox där saker bara trollas bort. Asså, fett o sånt det fixar vi lätt, men Marie tar inte bort något. Hon har kvar majskorn eller bitar av rödlök, lite makaroner. Såna saker kan vi inte trolla bort. Dom blir kvar i maskinen liksom…och flyger runt här inne i maskin efter maskin…
Vi tvättar disk med gamla matrester alltså?
-Ni tvättar disken med gamla matrester, ja.
Tre snabba till Diskmaskinen:
Yes eller Coop Maskindisk?
No!
Redskap du ogillar att diska?
Silar och durkslag. Gud va svårt!
Favoritprogram?
Jag är svag för 103-minutaren i 70 grader.
Sthlms sämsta toalett?
Tävlingen Stockholms sämsta toalett har fått en mycket het kandidat. När Marie & Jag var på BVC igår upptäckte vi den här lappen på en toalettdörr.
Det är sånt som händer...
Fruktansvärt roligt detta.
Kort efter vårt inlägg om marmelad igår så blev vi så sugna på rostade mackor med ost och marmelad.
Jag gör mackorna så marmeladen hamnar överst så klart.
Och jag vet inte varför men plötsligt har Marie hela tröjan full med marmelad. För osten låg ju inte över o skyddade. Jag misstänker så klart att Marie iscensatte det hela för att statuera exempel.
"Kolla nu'rå vad som händer..."
Kort efter vårt inlägg om marmelad igår så blev vi så sugna på rostade mackor med ost och marmelad.
Jag gör mackorna så marmeladen hamnar överst så klart.
Och jag vet inte varför men plötsligt har Marie hela tröjan full med marmelad. För osten låg ju inte över o skyddade. Jag misstänker så klart att Marie iscensatte det hela för att statuera exempel.
"Kolla nu'rå vad som händer..."
Monsterbloggen - Idag om Marmelad
Ibland får jag och Marie lite kritik här för vår blogg. "Ja, ni skriver ju bara om en massa oväsentligheter" säger man.
Okej säger vi. Låt oss diskutera nånting mycket viktigare.
Vilken sida om osten ska marmeladen egentligen ligga? Marie är glasklar på området, hon ska ha marmeladen först, och sen osten. Alltså osten allra överst. Jag däremot tycker så klart att marmeladen ska ligga allra överst.
Här ser ni dagens frukostmackor:
Maries motivering, därför ska Osten ligga över marmeladen: "Därför att om man tappar mackan och den lägger sig uppochner så blir det inte kladdigt eftersom det bara är osten som vidrör golvet".
Petters motivering, därför ska marmeladen ligga överst: "DÄRFÖR DÄ SKA VAAAA SÅÅ!!!"
Okej säger vi. Låt oss diskutera nånting mycket viktigare.
Vilken sida om osten ska marmeladen egentligen ligga? Marie är glasklar på området, hon ska ha marmeladen först, och sen osten. Alltså osten allra överst. Jag däremot tycker så klart att marmeladen ska ligga allra överst.
Här ser ni dagens frukostmackor:
Maries motivering, därför ska Osten ligga över marmeladen: "Därför att om man tappar mackan och den lägger sig uppochner så blir det inte kladdigt eftersom det bara är osten som vidrör golvet".
Petters motivering, därför ska marmeladen ligga överst: "DÄRFÖR DÄ SKA VAAAA SÅÅ!!!"
Socker Times Five
Jag: Hej, jag heter Petter Johansson. Och jag... Jag...Jag är en socker-sucker...
Alla: Hej Petter!
På fredag har jag varit en sockerfri socker-sucker i 14 veckor.
Jag prövas egentligen dagligen. Tänk att få ta en liten chokladbit till kaffet efter frukost. Tänk att få ta en Snickers som mellanmål. Tänk att få köpa smågodis till filmen ikväll. Tänk att få äta Ben & Jerry's och samtidigt få njuta av en bok.
Men allt som varit mitt, har tagits från mig. Och det är okej, det är ju ett eget val.
Men allt som varit mitt, har tagits från mig. Och det är okej, det är ju ett eget val.
Det var ingen 7-stegsmetod för mig del. Min behandling består endast i ett steg, steg 1: Sluta för fan att äta allt det där! Och så är det fortfarande.
Och skulle man bryta mot steg 1 så står det i mina anvisningar...."Gå till Socker x 5 och välj därefter omstart".
Och skulle man bryta mot steg 1 så står det i mina anvisningar...."Gå till Socker x 5 och välj därefter omstart".
"Socker x 5" är det som alltid håller mig borta från sockret. Regeln är nämligen sådan att OM man ska äta socker, så ska man äta så in i helvete mycket socker. Oj, nu svor jag. Men du ska alltså trycka i dig så kopiöst mycket att kroppen ska få femdubbla dosen av vad den begärt.
Serveras det exempelvis kladdkaka där jag i vanliga fall tar två bitar och en rejäl skopa grädde till varje bit, så ska jag nu alltså trycka i mig 10 bitar plus lika mycket grädde.
Ett sätt att säga till kroppen typ..."Men ät då!! Ät då!! Här! Ta! En bit till ska du få!! Du ville ju ha ju??! Men ät då!!Enjoying it?? Had enough yet??"
Serveras det exempelvis kladdkaka där jag i vanliga fall tar två bitar och en rejäl skopa grädde till varje bit, så ska jag nu alltså trycka i mig 10 bitar plus lika mycket grädde.
Ett sätt att säga till kroppen typ..."Men ät då!! Ät då!! Här! Ta! En bit till ska du få!! Du ville ju ha ju??! Men ät då!!Enjoying it?? Had enough yet??"
Socker x 5-metoden är så grotesk i all sin enkelhet, att den för mig som socker-drogare framstår som den helt lysande orsaken till att jag efter 14 veckor fortfarande inte ätit någon socker-bomb.
Nu har emellertid den största tiden av prövning kommit till mig. Det är semeltider.
Jag är galen i semlor. Jag är så galen i semlor att jag fruktar att om Marie visste om det skulle hon överväga att lämna mig.
Jag äter dom enligt en bestämd ritual där locket äts först med lite av grädden. Sen läggs semlan i varm mjölk med socker och kanel.
Där hugger jag i med en sked snabbt så att inte hela den majestätiska bakelsen sjunker.
Jag äter runt, runt, runt och har till slut bara mitten med mandelmassa o grädde kvar.
Jag är galen i semlor. Jag är så galen i semlor att jag fruktar att om Marie visste om det skulle hon överväga att lämna mig.
Jag äter dom enligt en bestämd ritual där locket äts först med lite av grädden. Sen läggs semlan i varm mjölk med socker och kanel.
Där hugger jag i med en sked snabbt så att inte hela den majestätiska bakelsen sjunker.
Jag äter runt, runt, runt och har till slut bara mitten med mandelmassa o grädde kvar.
Men om jag ska äta en semla. Så ska jag alltså enligt "Socker x 5"-regeln käka fem semlor med mjölk. Och det konstiga här är att....där jag i andra fall äcklas, överväger jag faktiskt att göra det.
Vi får se hur det blir. Marie har lovat att filma spektaklet om det blir något.
I morse enades jag och Marie om att vi skulle ta ett kort på det som vi saknar mest i sockerlandet. För mig är bilden denna från ett skyltfönster på Götgatan:
Monsterbloggen - Behind the Scenes...
Bloggen går idag behind the scenes när det gäller skapandet av en blogg.
En bild av kyla....
Fredagmorgon. Kallax Flygplats utanför Luleå. Minus 32 grader.
Förklaringen....
Det var liksom något i ögonen på Krypet redan när vi landade på Kallax flygplats igår. Något ängsligt och en gnutta rädsla för allt det nya. "Kom nu, så går vi ut ut planet" sa jag. Men Krypet skakade på huvudet och ville sitta kvar en stund. Så vi fick vänta tills alla gått av och när vi sen var ensamma på planet så tog han min hand och vi släpade oss ut.
Det var något med den norrländska kylan. Eller kanske det norrländska mörkret. Kanske hade han inte räknat med bäcksvart klockan 14:30 och heller inte med 32 minusgrader. Han log inte, utan såg mest rädd ut när Lasse Granqvist gick upp i falsett i ett skämt om kylan. Krypet såg bort, drömde sig iväg.
Hans lilla kropp vibrerade när han satt i taxin och såg ut över det milsvida svarta landskapet. Det såg iskallt ut. Krypet huttrade. "Är det mitt i natten här?" sa han. "Nej då, samma tid som hemma. Det är bara solen som gått ner lite fortare här uppe" svarade jag. Krypet såg fundersam ut.
Han släpade snuttefilten över tröskeln till hotellrummet och såg för ögonblicket lite gladare ut. Han fick välja säng först och log när vi packade upp och satte våra tandborstar i ett glas vid handfatet. "Vi är ute o reser du och jag! Visst? Visst?" sa han och jag nickade och log.
"Jag tror jag saknar Mamma lite" sa krypet efter en stund när vi båda vilade strax före avfärd till arenan.
"Jag vet vad du pratar om" sa jag, "och jag gör det själv hela tiden när jag är borta...Men man får liksom leva med det. Leva med saknaden".
Det blev tyst.
"Leva med saknaden?" sa Krypet... "Det låter tråkigt och dumt".
"Jag vill nog inte följa med till Coop Arena" sa Krypet sen några minuter innan taxin skulle hämta oss. Det fanns Canalplus Sport på hotellrummet så han kunde se matchen ändå. "Om jag sover nu så går tiden fortare...så kommer vi hem till Mamma snart".
Och så hoppade han upp i sängen, drog snuttefilten tätt intill ansiktet och täcket över sig och blundade sig bort från Luleå. Jag kände hans varma kind innan jag stängde hotelldörren och låste.
Det var något med den norrländska kylan. Eller kanske det norrländska mörkret. Kanske hade han inte räknat med bäcksvart klockan 14:30 och heller inte med 32 minusgrader. Han log inte, utan såg mest rädd ut när Lasse Granqvist gick upp i falsett i ett skämt om kylan. Krypet såg bort, drömde sig iväg.
Hans lilla kropp vibrerade när han satt i taxin och såg ut över det milsvida svarta landskapet. Det såg iskallt ut. Krypet huttrade. "Är det mitt i natten här?" sa han. "Nej då, samma tid som hemma. Det är bara solen som gått ner lite fortare här uppe" svarade jag. Krypet såg fundersam ut.
Han släpade snuttefilten över tröskeln till hotellrummet och såg för ögonblicket lite gladare ut. Han fick välja säng först och log när vi packade upp och satte våra tandborstar i ett glas vid handfatet. "Vi är ute o reser du och jag! Visst? Visst?" sa han och jag nickade och log.
"Jag tror jag saknar Mamma lite" sa krypet efter en stund när vi båda vilade strax före avfärd till arenan.
"Jag vet vad du pratar om" sa jag, "och jag gör det själv hela tiden när jag är borta...Men man får liksom leva med det. Leva med saknaden".
Det blev tyst.
"Leva med saknaden?" sa Krypet... "Det låter tråkigt och dumt".
"Jag vill nog inte följa med till Coop Arena" sa Krypet sen några minuter innan taxin skulle hämta oss. Det fanns Canalplus Sport på hotellrummet så han kunde se matchen ändå. "Om jag sover nu så går tiden fortare...så kommer vi hem till Mamma snart".
Och så hoppade han upp i sängen, drog snuttefilten tätt intill ansiktet och täcket över sig och blundade sig bort från Luleå. Jag kände hans varma kind innan jag stängde hotelldörren och låste.
Det är inte lätt att vara fotbollsproffs...
Här, en blogg om fotboll. For a change!
Aston Villa må ha förlorat mot Arsenal på Emirates i söndags, men det tar inte bort Villas strålande säsong så här långt. Efter en strålande intervju i Sunday Times måste jag bara få skriva om Stilian Petrov.
Stilian Petrov är lagkapten i Aston Villa. Det har han inte alltid varit.
En gång var han partykung i Sofia under sin tid i CSKA i bulgariska ligan. Han var ute sent o festade utan att tänka på effekterna. Han behandlade laget lika respektlöst som han behandlade sig själv.
Efter för många sena nätter sa en tränare i hans närhet "Du kan bli hur bra som helst, men om du inte har hjärtat för det så blir det inget alls av din karriär".
Petrov tänkte till och frågade sig själv varför tränaren sa dessa ord till just honom. Och sen bestämde sig Petrov för att bli bäst.
1999 betalade Celtic £2.8 miljoner för honom.
Rädd och utan ett ord engelska i bagaget kom han till Glasgow. När han skulle välja lägenhet övertalades han att välja en lyxlägenhet med fyra sovrum i de finare delarna av stan. Mer än vad han behövde eller egentligen hade råd med.
Lägenheten var utrustad med en väldigt bra tvättmaskin. Men eftersom ingen berättade för Stilian hur man använde den så tvättade han sina kläder i diskhon.
Köket var också top of the line, men Petrov kunde ju inte laga mat, så han använde bara micron.
Och så de fyra sovrummen...Stilian Petrov köpte en bäddsoffa som han ställde i vardagsrummet.
Efter två månader i Glasgow hade han en mobilräkning på £6000.
Och en dag när han kom hem från träningen la han sig på rygg på vardagsrumsgolvet, dunkade händerna i golvet och grät. Han ville bara åka hem till Bulgarien igen till sin familj, det spelade ingen roll om han nånsin skulle spela fotboll igen. Efteråt har han beskrivit den där dagen på vardagsrumsgolvet som ett mentalt sammanbrott.
Men det blev också en vändpunkt då han åter bestämde sig för att försöka igen. Och han lyckades.
Ibland kan den värsta dagens i ens liv och den bästa dagen i ens liv, fakiskt vara samma dag.
Aston Villa må ha förlorat mot Arsenal på Emirates i söndags, men det tar inte bort Villas strålande säsong så här långt. Efter en strålande intervju i Sunday Times måste jag bara få skriva om Stilian Petrov.
Stilian Petrov är lagkapten i Aston Villa. Det har han inte alltid varit.
En gång var han partykung i Sofia under sin tid i CSKA i bulgariska ligan. Han var ute sent o festade utan att tänka på effekterna. Han behandlade laget lika respektlöst som han behandlade sig själv.
Efter för många sena nätter sa en tränare i hans närhet "Du kan bli hur bra som helst, men om du inte har hjärtat för det så blir det inget alls av din karriär".
Petrov tänkte till och frågade sig själv varför tränaren sa dessa ord till just honom. Och sen bestämde sig Petrov för att bli bäst.
1999 betalade Celtic £2.8 miljoner för honom.
Rädd och utan ett ord engelska i bagaget kom han till Glasgow. När han skulle välja lägenhet övertalades han att välja en lyxlägenhet med fyra sovrum i de finare delarna av stan. Mer än vad han behövde eller egentligen hade råd med.
Lägenheten var utrustad med en väldigt bra tvättmaskin. Men eftersom ingen berättade för Stilian hur man använde den så tvättade han sina kläder i diskhon.
Köket var också top of the line, men Petrov kunde ju inte laga mat, så han använde bara micron.
Och så de fyra sovrummen...Stilian Petrov köpte en bäddsoffa som han ställde i vardagsrummet.
Efter två månader i Glasgow hade han en mobilräkning på £6000.
Och en dag när han kom hem från träningen la han sig på rygg på vardagsrumsgolvet, dunkade händerna i golvet och grät. Han ville bara åka hem till Bulgarien igen till sin familj, det spelade ingen roll om han nånsin skulle spela fotboll igen. Efteråt har han beskrivit den där dagen på vardagsrumsgolvet som ett mentalt sammanbrott.
Men det blev också en vändpunkt då han åter bestämde sig för att försöka igen. Och han lyckades.
Ibland kan den värsta dagens i ens liv och den bästa dagen i ens liv, fakiskt vara samma dag.
There is a light that never goes out...
"Så kom hit o ta ett kaffedopp, vi kan sitta på min altan.
Ja, jag rostar mina mackor blott för Dig, min vän.
Och låt mig droppa lite mjölk i din kaffekopp, låt oss sitta kvar hela dan.
Tills smöret dunstat upp till himmelen..."
Så sjöng Lasse Winnerbäck en gång i tiden. Den kör han inte längre, men vi var på hans konsert på Hovet igår och både Marie och jag var överens om att det var längesen som han var så bra som han faktiskt var igår. Han strålade och visade mer glöd än tidigare.
Men det är inte därför jag är här.
Jag ska skriva om min alldeles egna fina morgon. Marie bjöd mig nämligen bjuden på morgondate med hemlig destination. Tidigt blev jag väckt nervöst gjorde vi sällskap till Hornstull. Där väntade inget mindre än ett ljuscafé. Riktigt kul!
Här hade Marie bokat en timme för frukostbuffé i ett ljusrum mitt i vintermörkret! Klädd i vita skrudar som om vi vore i himmelen fick vi kliva in i ljusrummet. Det var skönt, energigivande och lugnt.
Marie som ängel:
Petter som....präst..?
Ja, jag rostar mina mackor blott för Dig, min vän.
Och låt mig droppa lite mjölk i din kaffekopp, låt oss sitta kvar hela dan.
Tills smöret dunstat upp till himmelen..."
Så sjöng Lasse Winnerbäck en gång i tiden. Den kör han inte längre, men vi var på hans konsert på Hovet igår och både Marie och jag var överens om att det var längesen som han var så bra som han faktiskt var igår. Han strålade och visade mer glöd än tidigare.
Men det är inte därför jag är här.
Jag ska skriva om min alldeles egna fina morgon. Marie bjöd mig nämligen bjuden på morgondate med hemlig destination. Tidigt blev jag väckt nervöst gjorde vi sällskap till Hornstull. Där väntade inget mindre än ett ljuscafé. Riktigt kul!
Här hade Marie bokat en timme för frukostbuffé i ett ljusrum mitt i vintermörkret! Klädd i vita skrudar som om vi vore i himmelen fick vi kliva in i ljusrummet. Det var skönt, energigivande och lugnt.
Marie som ängel:
Petter som....präst..?
Giovanni Trapattoni - En favorit i repris
Giovanni Trapattoni. Vilken lirare.
Tränarlegendar från Italien.
2002 var han förbundskapten för Italienska landslaget under VM. Till turneringer hade han med sig 'heligt vatten' från Vatikanstaten som han hällde på marken för att hjälpa landslaget till framgång. Det gick åt skogen.
Det gjorde det också i Bayern München några år tidigare. Här kommer bilderna från den underbara presskonferensen där Trapattoni tröttnat och vill säga några väl valda ord till spelarna. Så väldigt, väldigt arg. Men så väldigt roligt. Ett härligt frispel.
Och här, en liten översättning av killens lite knackiga tyska...
Give me my Sportpages....
Ett problem man har när man är i England är att man köper en väldig massa tidningar som man inte behöver. När jag kom till Heathrow igår köpte jag The Guardian (som är min soklara favvo), The Times, Daily Telegraph, The Independent, Daily Mail och The Evening Standard (som förvisso är gratis).
- Did you miss papers while you were away? Sa kvinnan i kassan som fick hjälpa mig att packa ner tidningarna i en påse.
För det är ju så, att sportsidorna säljs inte separat och tidningarna på helger i England väger sjukt mycket och består av typ minst 5 delar per tidning.
En sån här stor hög blir det:
Men när jag är här på jobb så är jag fullständigt ointresserad av alla sidor i tidningarna som inte handlar om sport. Så det svåra är att göra sig av med dom delar som jag inte vill ha.
Men jag har så klart mina knep:
Frigör först alla delar som du vill ha. Så här 'liten' blir högen då:
Så... Nu kommer tricket:
Smussla nu ner skräpet, alltså dagens tidningar, det du INTE vill ha i en extra påse som du har med Dig. Lägg den under bordet på Heathrow Express:
Låt den stå där. Låtsas inte om den. Lek att den alltid stått där. Res Dig med en nöjd min, ta dina sportsidor under armen och kliv av vid Paddington Station.
TaaDaa!
- Did you miss papers while you were away? Sa kvinnan i kassan som fick hjälpa mig att packa ner tidningarna i en påse.
För det är ju så, att sportsidorna säljs inte separat och tidningarna på helger i England väger sjukt mycket och består av typ minst 5 delar per tidning.
En sån här stor hög blir det:
Men när jag är här på jobb så är jag fullständigt ointresserad av alla sidor i tidningarna som inte handlar om sport. Så det svåra är att göra sig av med dom delar som jag inte vill ha.
Men jag har så klart mina knep:
Frigör först alla delar som du vill ha. Så här 'liten' blir högen då:
Så... Nu kommer tricket:
Smussla nu ner skräpet, alltså dagens tidningar, det du INTE vill ha i en extra påse som du har med Dig. Lägg den under bordet på Heathrow Express:
Låt den stå där. Låtsas inte om den. Lek att den alltid stått där. Res Dig med en nöjd min, ta dina sportsidor under armen och kliv av vid Paddington Station.
TaaDaa!
En potatisskalares dröm...
Vad gör man egentligen en söndagkväll?
Jo, man kan köpa sig en ny potatisskalare. Jag har i många år gått omkring och trott att det bara finns en typ av potatisskalare. Den är oftaste silvrig i färgen och skalar lite sissådär. Jag skalar potatisen och blir lite irriterad över att skalaren tar så dåligt och att den verkar gjord för vänsterhänta.
Men så igår, på Cervera på Ringen, så inhandlade jag en ny, revolutionerande potatisskalare.
Se bara så fin den är, och så greppvänlig också:
Men, självklart är det resultatet som är det viktiga. Hur bra skalar då denna nya stjärna till skalare?
Jo, den skalar faktiskt något helt enormt fantastiskt bra.
Mitt jobb som potatisskalare blir helt enkelt lättare med denna gudagåva. Jag kan koncentrera mig på att ha ett bra grepp om potatisen och låta skalaren göra jobbet. Helt fantastiskt.
Dessutom, som kanske rutinerade potatisskalare redan noterat, har den en mycket användbar spets längst fram, vilken fungera utmärkt för att tränga in och ta bort varje liten djupare föränkrad felaktighet som potatisen må ha.
Se bara här. Här nedan ses en potatis som skalats med ett drag av den fantastiska skalaren och ett drag av den gamla potatisskalare. Skillnaden är enorm. Se själva.
Det där fick jag betalt för att säga. Men det spelar ju ingen roll. Jag använder ju mig ändå av Cerveras potatisskalare.
Jo, man kan köpa sig en ny potatisskalare. Jag har i många år gått omkring och trott att det bara finns en typ av potatisskalare. Den är oftaste silvrig i färgen och skalar lite sissådär. Jag skalar potatisen och blir lite irriterad över att skalaren tar så dåligt och att den verkar gjord för vänsterhänta.
Men så igår, på Cervera på Ringen, så inhandlade jag en ny, revolutionerande potatisskalare.
Se bara så fin den är, och så greppvänlig också:
Men, självklart är det resultatet som är det viktiga. Hur bra skalar då denna nya stjärna till skalare?
Jo, den skalar faktiskt något helt enormt fantastiskt bra.
Mitt jobb som potatisskalare blir helt enkelt lättare med denna gudagåva. Jag kan koncentrera mig på att ha ett bra grepp om potatisen och låta skalaren göra jobbet. Helt fantastiskt.
Dessutom, som kanske rutinerade potatisskalare redan noterat, har den en mycket användbar spets längst fram, vilken fungera utmärkt för att tränga in och ta bort varje liten djupare föränkrad felaktighet som potatisen må ha.
Se bara här. Här nedan ses en potatis som skalats med ett drag av den fantastiska skalaren och ett drag av den gamla potatisskalare. Skillnaden är enorm. Se själva.
Det där fick jag betalt för att säga. Men det spelar ju ingen roll. Jag använder ju mig ändå av Cerveras potatisskalare.
Sås i Cloetta Center...
Jag tror Leif Book, Hockeyexpert på Canalplus, sa nånting så här innan det var för sent.
"Fan... Jag får inte tag i såsen... Jag måste liksom...dra ut hela baljan lite mer...bara lite mer..."
Tidlöst!
Sången dom spelar när filmen kommit halvvägs...
Söndag, 22:30.
Marie: "Nej, ska vi sova"
Petter: "Ja, jag orkar inte längre"
Marie: "Ska jag berätta vad som händer?"
Petter: "Ja, gör det!"
Marie: "Men typ först så försöker dom att döda grekerna genom att skicka ner såna där eldbollar på stranden där deras läger är. Och sen vägrar Akilles o slåss för han är förbannad på den där sure gubbem. Så hans kusin där, han typ snor Akilles rustning o slåss mot hektor. Och Hektor och typ alla tror att det är Akilles fast det är det ju inte. Men Hektor vinner så klart, men då blir Akilles typ asarg eftersom hans kusin är död o drar iväg mot Troja igen och vill döda Hektor för det han gjort. Och det gör han, så Hektor dör. Och sen kommer det där med hästen o så där. Och sen dödar Paris Akilles med en pil i hälen"
Petter: "Paris? Han som va så mesig nyss?"
Marie: "Jepp..."
Marie: "Nej, ska vi sova"
Petter: "Ja, jag orkar inte längre"
Marie: "Ska jag berätta vad som händer?"
Petter: "Ja, gör det!"
Marie: "Men typ först så försöker dom att döda grekerna genom att skicka ner såna där eldbollar på stranden där deras läger är. Och sen vägrar Akilles o slåss för han är förbannad på den där sure gubbem. Så hans kusin där, han typ snor Akilles rustning o slåss mot hektor. Och Hektor och typ alla tror att det är Akilles fast det är det ju inte. Men Hektor vinner så klart, men då blir Akilles typ asarg eftersom hans kusin är död o drar iväg mot Troja igen och vill döda Hektor för det han gjort. Och det gör han, så Hektor dör. Och sen kommer det där med hästen o så där. Och sen dödar Paris Akilles med en pil i hälen"
Petter: "Paris? Han som va så mesig nyss?"
Marie: "Jepp..."
Till Marie...
Hej, hej... Förlåt att jag bloggar så dåligt nu för tiden...
Men den här är från mig till Dig, Marie....
Gröten - Goes loco...
Det är frukost. Det är tända ljus. Det är Carsten Jensens härliga bok "Vi, de drunknade".
På något sätt blir det alltid samma sak. Och jag känner att mina dagar sjunker ihop till en grå dimma.
Det är då jag bestämmer mig. Det är då jag bestämmer mig för att göra något galet. Något crazy. Jag är inte rädd för det okända. Vart skulle världen vara idag om alla var rädda för det okända? Vad skulle vi veta om Columbus om han sa "Äh, det verkar lite otäckt det där... vi stannar hemma"?.
Så min galenskap:
Jag lagar gröt och istället för att slänga i paranötter och valnötter i samband med att jag häller på mjölken så slänger jag i nötterna i kastrullen och låter dom koka ihop med gröten.
Det är helt galet. Helt utflippat.
På något sätt blir det alltid samma sak. Och jag känner att mina dagar sjunker ihop till en grå dimma.
Det är då jag bestämmer mig. Det är då jag bestämmer mig för att göra något galet. Något crazy. Jag är inte rädd för det okända. Vart skulle världen vara idag om alla var rädda för det okända? Vad skulle vi veta om Columbus om han sa "Äh, det verkar lite otäckt det där... vi stannar hemma"?.
Så min galenskap:
Jag lagar gröt och istället för att slänga i paranötter och valnötter i samband med att jag häller på mjölken så slänger jag i nötterna i kastrullen och låter dom koka ihop med gröten.
Det är helt galet. Helt utflippat.
